Författararkiv: Ninetail

Midnight Classic 2020

Uppdaterad 2 juli med resultatlista.

Natten mellan lördag och söndag 27-28 juni samlades 47 turfare för årets upplaga av Midnight Classic i Umeå. Deltagarna, som var indelade i fot- och cykelklass, kom bland annat från Luleå, Piteå, Skellefteå, Öravan, Vännäs, Umeå, Täfteå och Uppsala. Bland dessa fanns både turfare som deltog i event för första gången och vana turfare med erfarenhet från både event och bonanzor. Kul!

Efter några dagars galen värmebölja hade temperaturen sjunkit till mer hanterliga 14 grader lagom till eventet och mot slutet föll också ett milt duggregn. Himlen var spektakulärt rosalila.

Draken försökte skydda Umeå medelst fulblock. Den gubben gick inte! Foto: Ninetail
Sommarnatt. Foto: Ninetail

Nytt för i år var att föreningen Turf Västerbotten höll i arrangemanget. Medaljerna hade därför den nya loggan.

Nya medaljerna. Foto: ZoneBanger

Tävlingsområdet var också nytt. Samlingsplats var zonen Youraisemeup vid Bräntberget. För att kunna hålla samlingen före och efter tävlingsmomentet på ett säkert coronaavstånd hade arrangörerna valt en samlingsplats med tre rejäla grillplatser och stora fria ytor runtomkring. Tyvärr slog det traditionsenliga eldningsförbudet till innan eventet hunnit börja men som tur är vet turfare hur man håller värmen ändå!

Samling innan eventet. ParkMan visar snyggtröjan. Foto: Ninetail
Tävlingsområdet. Foto: Ninetail
Linkaz, Scott63, TantLantz och tre miljoner mygg höll koll på både packningar och tävlande. Foto: Ninetail.

Kygni tog den enda vattenzonen och höll den genom hela eventet. Kottson fick batteristrul och fick återvända till samlingsplatsen för att låna powerbank av TantLantz.

Kottson i desperat jakt på ladd. Foto: Ninetail

Efter tävlingen blev det prisutdelning till vinnarna av fot- och cykelklassen samt utdelning av Västerbottensost till de långväga deltagarna. Det hurrades också för arrangörerna och Bont passade på att berätta om den nya Västerbottens-Klassikern. Kygni undrade oroligt varför den innehöll så få träskmoment men Bont försäkrade att det fanns zoner som krävde både traskande i myrar 40 minuter enkel väg och en hel del svärande. Detta lugnade Kygni och förskräckte alla andra.

Vinnare fotklassen

  • Guld: boll
  • Silver: Ivern
  • Brons: MoiRune
Ivern, boll och MoiRune. Foto: Ninetail

Vinnare cykelklassen

  • Guld: Bont
  • Silver: Superelak
  • Brons: MrDinco
Superelak, Bont och MrDinco. Foto: Ninetail

Västerbottensostar

Flera ostar delades ut, men bara den mest långväga (Uppsala) fastnade på bild.

Kygni med ost samt vattenzonsblöta shorts. Foto: Ninetail

Arrangörerna

Turf Västerbotten riktar ett stort tack till samtliga deltagare och till arrangörsgänget. Utan er alla – inget event!

Här finns hela resultatlistan för eventet.

Linkaz, ZoneBanger, inda7, Scott63 och Bont. Foto: Ninetail

Skärmavbild 2020-07-02 kl. 12.03.01

Resultatlista Midnight Classic 2020.

”Shit, bästa naturupplevelsen någonsin!” – äventyr i Skuleskogen

Efter att ha konsulterat västerbottensturfarna om fina mullezoner gav vi oss ut på äventyr för att fira skolavslutningen. Sällskapet bestod av jag själv, Ninetail, mina två syskonbarn Swiperboy (12 år) och Nelly (8 år) samt vår chaufför ParkMan. Planen var att vi skulle ta bilen till Skuleberget för att ta zonerna Skulenatur och Skulegrottan, sen skulle vi ta bilen till zonen Skuleskogen och vandra vidare till Slåttskrevan och Slåttdalsberg. En ambitiös plan! I sista minuten beslöt vi oss för att ta Skuleskogen först.

ParkMan, som helst undviker skogsäventyr, satte av oss vid Skuleskogen och lovade plocka upp oss när vi vandrat färdigt. Någonstans kring Norrsvedjebodarna kom vi på att vi hade valt fel ingång och därmed fel vandringsled till Slåttskrevan. Sjävklart hade vi råkat ta den längsta och svåraste leden.

Lederna vi valde markerade i svart. Foto: Ninetail

Nelly konstaterade förtjust att detta var fullständigt galet, helt i stil med förra årets myggstrapats till Tjuvantes grotta i Nordmaling, fast mycket värre! Det var också precis vad hon hade efterlyst. Vi fortsatte vandringen och beslöt att vi trots allt skulle välja en annan, kortare, led ut istället.

Nedanför Norrsvedjebodarna. Foto: SwiperBoy
Foto: Ninetail
”Shit, bästa naturupplevelsen någonsin!” Foto: Ninetail

Tre gånger såg vi andra människor på håll och en gång hörde vi en hund långt borta. När vi väl nådde Slåttskrevan var vi rejält trötta och började bli stressade över att det skulle bli mörkt snart. Vi vilade en stund i skrevan och påbörjade sedan vandringen till Entré Norr där ParkMan skulle ta upp oss. Vid Tärnättvattnen dog min iPhone. Som tur var hade barnens mobiler fortfarande ladd kvar.

Ingången till Slåtterskrevan. Foto: Nelly.

Sista delen av vandringen gick i skuggan av bergen och vi började bli nerkylda. Vi fantiserade om kalla drickor, mat och en varm bil och gissa om vi blev glada när ParkMan mötte oss med en varm bil med filtar, drickor och godis innan vi åkte in till Ö-vik och käkade. Tankeläsare!

Vi var överens om att det var det bästa äventyret vi någonsin varit på, men att Skulegrottan fick vänta tills våra ben slutat kännas som spaghetti. Totalt vandrade vi fem timmar och tio minuter. Båda barnen var förvånade över att de hade så bra kondition och SwiperBoy var sugen på att komma tillbaka för att testa Entré Syd.

Barnens råd till turfare som vill ta Slåttskrevan:

  • ”Gör det, det är lätt värt det!”
  • ”Haha, googla lederna först!” (fniss, fniss)
  • Börja tidigt på morgonen så att det finns tid att stanna och bada, fika och annat kul längs vägen
  • Ta med powerpack, vatten, tunna jackor och plåster, ev tändstickor

Slutligen, ett stort tack till turfarna som kom med förslag på lämpliga äventyr.

Rapport från Turfträff i Lycksele 6 juni 2020

Idag var vi tolv glada turfare från Skellefteå, Umeå och Lycksele som valde att tillbringa några timmar på nationaldagen tillsammans. Vi träffades vid Långatjärnen vid 11 för att äta medhavd lunch och ”mingla”. Eftersom alla hade tillgång till cykel, hoplånade och egna, valde vi att dela upp oss i två cykelgäng. Vid 12 startade vi våra rundor och hade sedan tre timmar senare besökt ca 60 zoner/grupp.

Det är en helt annan upplevelse att cykla tillsammans, dels en utmaning att alla ska hinna in och få zonen, dels alla trevliga samtal som hinns med mellan zonerna. Vid 15 var vi tillbaka vid utgångspunkten och avslutade turfträffen med kaffe och kaka till glada samtal om dagens rundor. Vädergudarna var verkligen på vår sida då första regndropparna började falla precis när kaffet var uppdrucket.

Detta var andra året vi körde en turfträff i Lycksele och helt klart blir det en nästa år också. Vi som arrangerade träffen, Kyrkberget och Brellir, vill tacka alla turfare som kom hit och förgyllde vår dag!

Foto: Brellir
Foto: Brellir